Namnen är förvillande lika, men det kan få ekonomiska konsekvenser att blanda ihop kontona. Här får du veta varför du ska skaffa ett skogslikvidkonto för årets intäkter från skogen nu och vänta med skogskontot till efter årsskiftet.
Ett skogslikvidkonto är ett tillfälligt bankkonto med ränta, avsett för likvider från skogen under ett år. Ett skogskonto däremot är en skatteteknisk möjlighet som erbjuds enskild näringsidkare för att de ska kunna jämna ut intäkterna från skogen.
– På skogslikvidkontot kan du sätta in intäkterna från skogen i väntan på att de ska föras över till ett skogskonto i samband med deklarationen, säger Anderas Jansson, skogsspecialist på Swedbank.
Eftersom intäkter och kostnader ofta är ojämnt fördelade i skogen, erbjuder skattelagstiftningen en möjlighet för skogsägare att jämna ut resultatet med ett skogskonto.
– På skogskontot kan du sätta in delar av intäkterna från skogen och göra avdrag för insättningen i deklarationen. När pengarna tas ut, senast efter tio år, ska de deklareras som intäkter i verksamheten. För att få bästa möjliga skattemässiga fördelar bör du ha en plan för hur och när du ska ta ut pengarna. En del skogsägare gör insättningarna och låter pengarna stå kvar på kontot tills de måste tas ut efter tio år. Då har man kanske inte gjort det mesta av den här möjligheten, säger Andreas Jansson.
Insättningen på skogskontot bör göras först i samband med bokslutet och deklarationen, efter årsskiftet.
– Det är först då du säkert vet vilket belopp du kan sätta av och om skogskontot är den skattemässigt bästa lösningen för dig. Om du sätter in pengar på skogskontot före årsskiftet påverkar det dessutom underlaget för beräkning av räntefördelningen negativt. Mitt råd är att du som avverkar skog ska ta hjälp av en redovisningskonsult med rätt kompentens, så att du använder de verktyg som finns för att hantera skatten på bästa sätt, säger Andreas Jansson.
För att beloppet du sätter in på skogskontot ska vara avdragsgillt i deklarationen, ska pengarna finnas på kontot senast på sista deklarationsdagen.
För att göra det lätt för dig som skogsägare att hålla reda på intäkterna från skogen erbjuder många banker skogslikvidkonton. Det är tillfälliga konton med ränta, där intäkter från skogen kan stå i väntan på att de ska flyttas över till ett skogskonto i samband med bokslut och deklaration.
– Eftersom de medel som står på ett skogskonto bara till hälften ingår i beräkningsunderlaget för räntefördelningen ska du inte sätta in pengarna där förrän efter årsskiftet. I stället kan du använda skogslikvidkontot som en ”mellanstation” med bra ränta. Här kan pengarna stå över årsskiftet. När du sedan har satt över det avdragsgilla beloppet till ett skogskonto ska du avsluta skogslikvidkontot, säger han.
För att jämna ut intäkterna från skogen kan du som driver skogsbruk i enskild näringsverksamhet sätta in en del av intäkterna på ett skogskonto.
Lägsta insättning är 5 000 kr. Maximalt får insättningen uppgå till 60 procent av likviderna från avverkningsrätter och 40 procent av leveransvirkeslikviderna och värdet av egna virkesuttag. Avsättningen får inte skapa underskott i verksamheten. För att inte påverka underlaget för beräkning av räntefördelning negativt bör insättningen göras efter årsskiftet, i samband med bokslut och deklaration.
Avsättningen är avdragsgill i deklarationen om den sätts in på skogskontot senast på sista deklarationsdagen.
När pengar tas ut, senast efter 10 år, ska de tas upp som en intäkt i verksamheten.
Uttag får tidigast göras fyra månader efter insättningen. Varje deluttag måste vara minst 1 000 kronor.
Används som ett tillfälligt konto för intäkterna från skogen under ett år.
Efter årsskiftet flyttas det belopp som är avdragsgillt i deklarationen över till ett skogskonto och skogslikvidkontot avslutas.